...

Då var jag här igen. I växjö. Staden där solen alltid skiner med sin frånvaro och där regnet alltid ligger i luften...

Tågresan igår var hemsk. Jag hade inte sovit något på natten mellan söndagen och måndagen, så jag hade alltså varit vaken i ungefär 29 timmar i sträck. Väl på tåget satt jag i samma vagn som två små pojkar som uppenbarligen gick på någon form av uppåttjack. Det skreks och skrattades, och de två pojkarna sprang fram och tillbaks i vagnen och lekte indian och cowboy (det var iaf vad jag fick det till, men det kan också varit någon annan form av störande lek). I vilket fall som helst så fick jag inte en blund i ögonen, och för en flicka som varit vaken mer än 29 timmar så är en 3,5 timmars tågresa utan sömn en väääldigt lång tid.

Väl i växjö så mötte jag upp min älskade Adrian (du är saknad!) och vinet korkades upp. Blev en kväll med många glada skratt och även en närmast tårfylld återförening med Mamma. Även växjö har sina ljuspunkter i all sin dysterhet, och en av dom är min Mamma.

I morse vaknade jag med en huvudvärk som jag inte ens önskar min värsta fiende. Rödvinet... Det var en sån här morgon där man dyrt och heligt lovar sig själv att aldrig dricka rödvin igen, även om man vet att man kommer bryta löftet inom en månad. Men denna gången funderar jag allvarligt på att faktiskt aldrig dricka någonsin igen...

Dagens låt: Don't be suspicious - Elin Ruth Sigvardsson

-Kärlek <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0